bis har nu utgivits med sitt sista tryckta nummer, ett nummer som blickar såväl bakåt som framåt. Om en förening i förändring, om delaktighet på bibliotek, nya förutsättningar för informationsfrihet och mycket annat.

Läs nummer 1-2 2024 här!

Ur innehållet:

  • Bland drev och trollarméer — MIK i högervindarnas tid
    Flera offentliga initiativ vill nu sätta fokus på MIK och kritiskt tänkande. Hotfulla moln tycks hopas i främmande stater – samtidigt som oheliga högerallianser samlar sina krafter här hemma. Klarar vi av att hantera dessa hot, undrar Leodan Rodriguez.
  • Friktion, ansvar och källkritik – var finns samhällets gemensamma strävan idag? 
    I en tid som vissa hävdar är postpolitisk, letade Cecilia Billsdotter Jonsson efter svar på frågor om kunskap, demokrati och historia utanför bibliotekets ramar. 
  • Jönköpings barnbibliotek – med barnglasögon 
    Barnavdelningarna på två stora bibliotek, Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors (bis 2/2022) och Deichman Bjørvika i Oslo (bis 1/2023), har tidigare granskats ur ett barnperspektiv. Nu fortsätter Lena Lundgrens granskningar med Jönköpings stadsbiblioteks barnavdelning. 
  • Nya villkor för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning
    Med avstamp i tidnings- och tidskriftsavdelningarna på Umeå stadsbibliotek reflekterar Peter Björkman kring ett snabbt föränderligt medielandskap, tuffa ekonomiska förutsättningar, och BiS betydelse för att inge hopp i ett svårt politisk nuläge.
  • Dessutom — Nick Jones, Karin Råghall, Johan Björk, Lennart Wettmark, Soledad Cartagena, Martin Persson och Tobias Willstedt skriver om BiS då och nu.

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.

Bli medlem

https://foreningenbis.com/2024/07/07/tidskriften-bis-sista-tryckta-nummer-ute-nu/

#bis #BiSFöreningen #bisTidskriften #föreningenBis

Ur innehållet:

  • Bland drev och trollarméer — MIK i högervindarnas tid
    Flera offentliga initiativ vill nu sätta fokus på MIK och kritiskt tänkande. Hotfulla moln tycks hopas i främmande stater – samtidigt som oheliga högerallianser samlar sina krafter här hemma. Klarar vi av att hantera dessa hot, undrar Leodan Rodriguez.
  • Friktion, ansvar och källkritik – var finns samhällets gemensamma strävan idag? 
    I en tid som vissa hävdar är postpolitisk, letade Cecilia Billsdotter Jonsson efter svar på frågor om kunskap, demokrati och historia utanför bibliotekets ramar. 
  • Jönköpings barnbibliotek – med barnglasögon 
    Barnavdelningarna på två stora bibliotek, Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors (bis 2/2022) och Deichman Bjørvika i Oslo (bis 1/2023), har tidigare granskats ur ett barnperspektiv. Nu fortsätter Lena Lundgrens granskningar med Jönköpings stadsbiblioteks barnavdelning. 
  • Nya villkor för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning
    Med avstamp i tidnings- och tidskriftsavdelningarna på Umeå stadsbibliotek reflekterar Peter Björkman kring ett snabbt föränderligt medielandskap, tuffa ekonomiska förutsättningar, och BiS betydelse för att inge hopp i ett svårt politisk nuläge.
  • Dessutom — Nick Jones, Karin Råghall, Johan Björk, Lennart Wettmark, Soledad Cartagena, Martin Persson och Tobias Willstedt skriver om BiS då och nu.

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.

Bli medlem

https://foreningenbis.com/2024/05/09/missa-inte-bis-sista-trycka-nummer/

#barnrätt #bibliotek #bibliotekarier #biblioverse #bis122024 #bisTidskriften #Librarians #Libraries #Library

Bli medlem

Kostnad 125 kr för vanlig medlemskap och då ingår dubbelnumret bis 1-2/2024 i medlemskapet 500 kr för stödmedlemskap Betala med Swish Betala enkelt din nya medlemskap med Swish. Fyll i och skicka f…

BiS

Ur innehållet

  • Politiska hot mot biblioteken
    Numrets panel har tagit sig an frågan om vad som utgör det största hotet mot biblioteken i det lokala sammanhanget. Vi får en inblick i situationen i USA där konservativa kampanjar för att förbjuda vissa böcker. I Irland står frågan om styrning i fokus.
  • “Det är nu mycket oroliga och tragiska tider”
    Den humanitära katastrofen i Gaza upptar mångas tankar just nu. I det här numret får vi en rapport från Västbanken av Ibrahim Jammal från Yafa Cultural Center som bis samarbetade i ett projekt 2014–2015.
  • Klockan klämtar för Ifla
    Under några varma dagar i augusti mötte Emma Karlsson en global organisation i kris och bibliotekarier som brinner för rättvisefrågor.
  • Bokcirkel bakom lås och bom
    Kriminalvårdens utbredda plats- och personalbrist sliter på såväl intagna som anställda. I Umeå har bibliotekets bokcirkel på fängelset blivit ett andrum för deltagarna.
  • Diskussionen om tjänstemannens roll gentemot politiken fortsätter
    Missa inte bis intervju med Torbjörn Nilsson, en av få bibliotekschefer som offentligt har protesterat mot Tidöavtalets angiverilag samt sociologiprofessor Rolf Å Gustafssons historiskt orienterade essä. Hur hamnade vi här?
  • Dessutom kan du läsa en rapport från årets Bokmässa och fler internationella utblickar, krönikor och nyheter!

Medverkande

Ingrid Atlestam. Bibliotekarie och skribent med fokus på folkbibliotek, då, nu och sedan.

Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag.

Soledad Cartagena är bibliotekarie och frilansjournalist. Jobbar som skolbibliotekarie på Komvux i Malmö.

Anders Ericson bibliotekarie och journalist som sedan många år driver bloggen Biblioteket tar saka, där han bevakar norska biblioteksfrågor. 

Rolf Å Gustafsson är pensionerad professor i sociologi och har studerat organisering i offentlig sektor i historiskt perspektiv. 

Ibrahim Jammal. Representant för Yafa Cultural Center i Balata Refugee Camp, utanför Nablus på Västbanken i Palestina.

Emma Karlsson är barnbibliotekarie på folkbibliotek i Lund.

Elisabeth Kirwan har arbetat på The National Library of Ireland (NLI) sedan 1984. Just nu arbetar hon med NLI’s National Photographic Archive, en databas med över 5 miljoner historiska foton. Elizabeth är ordförande för the Conference of European National Libraries’ (CENL’s) Equity, Equality, Diversity and Inclusion Networking Group och invald som medlem i IFLA:s LGBT+ Special Interest Group. Hon var en av grundarna till NLI:s Equity, Equality, Diversity and Inclusion Committee.

Tori Patrick är folkbiblioteksarbetare och facklig organisatör vid Daniel Boone Regional Library i Columbia, Missouri (USA). Hen började arbeta på bibliotek vid 18 års ålder, då som bokuppsättare.

Eleonor Pavlov är barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.

Karin Råghall bor och arbetar som bibliotekarie i Västerbotten.

Röda Lina är bis ständiga samtidskommentator.

Moa Stockstad jobbar som bibliotekarie på högskolebibliotek, med fokus på tillgänglighetsfrågor.

Elin Tingsdal tog examen inom BoI från Södertörns högskola i juni 2023 och arbetar nu som bibliotekarie i Danderyd. Har tidigare arbetat mycket med kreativa ämnen som teater och brinner för alla åldrars rätt till kreativitet och läsning. Håller nu på att starta bokcirkelverksamhet inom Ung Cancer.

Rasmus Wieselgren är konstnär bosatt i Malmö.

Läs mer

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.

Bli medlem

https://foreningenbis.com/2024/04/29/ladda-ned-bis-4-2023-med-tema-biblioteksvarlden/

#bibliotek #bibliotekarier #biblioverse #bis42024 #bisTidskriften #Librarians #Library

Rapport från Yafa Cultural Center i Palestina 

Martin Persson tog kontakt med Ibrahim Jammal, BiS kontaktperson på Yafa Cultural Center (YCC) på Västbanken i vårt stöd till en läsfestival 2016, för att försöka få någon information om situatione…

BiS

Nästa nummer av bis som publiceras blir det sista tryckta numret. På grund av en del ekonomiska svårigheter har styrelsen fattat beslutet att tidskriften görs om, från ett tryckt format till ett digitalt, med löpande publiceringar på vår hemsida. På så vis kommer vi att kunna fortsätta att driva opinion, skriva artiklar och lyfta olika röster från biblioteken i vårt samhälle, utan att det tär på våra ideella krafter eller knappa ekonomiska resurser. Det sista tryckta numret kommer både att blicka tillbaka men framför allt blicka framåt. Det blir ett dubbelnummer som kommer ut till sommaren. Vill du bidra med en text? Vi behöver den senast 6 april, mejla till tidskriftenbis@gmail.com! 

Under årsmötet den 9 mars kommer vi även att diskutera hur föreningens medlemskap ska fungera, när det inte längre finns någon tryckt tidskrift/prenumeration att teckna. Vad kan vi erbjuda våra medlemmar istället? Detta kommer förstås att utformas tillsammans med de nya styrelseledamöter som ska väljas på årsmötet. 

https://foreningenbis.com/2024/02/19/tidskriften-bis-gar-in-i-en-ny-era/

#bibliotek #BibliotekISamhälle #bibliotekarier #biblioverse #bisTidskriften #Librarians #Library

Tidskriften bis går in i en ny era!

Nästa nummer av bis som publiceras blir det sista tryckta numret. Numret kommer både att blicka tillbaka men framför allt blicka framåt. Under föreningens årsmöte 9 mars kommer vi diskutera framtid…

BiS

Ur innehållet

  • Hur mår källkritiken på folkbibliotek
    I numrets panel visar det sig att källkritik på folkbibliotek ses som något avgörande, men också förvirrande?
  • Perspektiv på källkritik
    Missa inte våra intervjuer med historikern Mathias Cederholm och journalisten Jack Werner som båda djupdykt i konspirationsteorier.
  • Språket som min dator sätter ett rött streck under
    Fatou Camara skriver fram en skildring av källkritik som ett verktyg att få se sig själv i litteraturen.
  • Källkritik på lågstadiet – en betraktelse
    I Monika Staub Hallings text om källkritik på lågstadiet beskrivs källkritik som något som går bortom bara faktagranskning och lägger sig nära barnens erfarenheter och blivande som tänkande människor.
  • Lyft fram det sanna och inte det falska
    Ofta lyfts riskerna med AI och vad den kan komma att innebära för källkritik och desinformation framöver. bis intervjuar Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, författare och ledamot i Svenska Akademien, om farorna.
  • Dessutom kan du läsa spännande artiklar om metodstöd för arbetet med barn och unga som tillhör olika nationella minoriteter, aktuellt om litteraturpris och upprop samt att BiS bjuder in till träff i Malmö i höst!

Medverkande

Tommy Bildström är bibliotekschef i Nordmaling samt författare och debattör. Han har enligt egen utsago ett eget rymdskepp och superkrafter.

Peter Borgedahl är bibliotekarie på Högdalen bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek.

Fatao Camara är ungdomsbibliotekarie i Botkyrka kommun och arbetar med biblioteksprojektet The Orange Library.

Soledad Cartagena är bibliotekarie och frilansjournalist. Jobbar som skolbibliotekarie på Komvux i Malmö.

Mathias Cederholm är historiker och grundare av Facebook-gruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”.

Carin Collén är bibliotekskonsulent på Regionbibliotek Västernorrland med ansvar för demokratifrågor som barnrätt, hbtqi och nationella minoriteter. 

Jenny Lindmark Svedgård är biblioteksutvecklare på Region Västerbotten.

Kajsa Lunde är bibliotekskonsulent på Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen.

Mattias Nilsson är bibliotekarie på Umedalens bibliotek/Västangårdsskolan.

Eleonor Pavlov är barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.

Röda Lina är bis ständiga samtidskommentator.

Monika Staub Halling skolbibliotekarie i Lund. Tilldelades källkritikspriset ”Det gyllene förstoringsglaset 2021” för sitt MIK-arbete med de yngsta eleverna.

Moa Stockstad jobbar som bibliotekarie på högskolebibliotek, med fokus på tillgänglighetsfrågor.

Jack Werner är författare, bloggare och debattör. Skrivit en bok om källkritik med titeln Ja skiter i om det är fejk det är förjävligt ändå.

Lennart Wettmark är f.d. gymnasiebibliotekarie och mångårig f.d. BiS-aktivist bosatt i Karlstad. Numera aktiv i det lokala kulturlivet.

Rasmus Wieselgren är konstnär bosatt i Malmö.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Prenumerera

https://foreningenbis.com/2023/12/21/ladda-ned-bis-3-2023-med-tema-kallkritik/

#bibliotek #bibliotekarier #biblioverse #bis32023 #bisTidskriften #källkritik #Librarians #Library #MIK

De som ropar högst märks mest på sociala medier

2017 startade historikern Mathias Cederholm Facebookgruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”. Den tänkta målgruppen var lärare, bibliotekarier och journalister. 2023 är gruppen mer levan…

BiS

Text: Soledad Cartagena

2022 fick Facebook-gruppen Internetstiftelsens pris Det gyllene förstoringsglaset för sitt arbete. Motiveringen löd: ”Ett av Sveriges bästa flöden om källkritik, desinformation och faktagranskning erbjuds i den publika Facebook-gruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning. Gruppens moderatorer och medlemmar bidrar starkt till ett seriöst, men samtidigt trevligt, diskussionsklimat”. De har även fått Sociala medier-priset 2021.

Varför startade du Facebookgruppen ”Källkritik, fakenews och faktagranskning”?

– Jag hade startat ett litet företag där tanken var att arbeta med fortbildning med lärare bland annat. Det kom nya skrivningar i läroplanen med fokus på digital källkritik och det fanns inget forum i Sverige för ämnet. Jag visste att jag skulle behöva läsa in mig på mycket. Då tänkte jag att jag kunde göra det offentligt. Gruppen blev som en publik anteckningsbok som andra kunde dra nytta av, och ett kontaktnätverk för människor som arbetade med frågorna. Som lärare eller bibliotekarier. 

Bidrar du inte till att sprida konspirationsteorier i Facebookgruppen när du diskuterar dem?

– Vi har hårda regler i gruppen just för att det inte ska uppstå oklarheter. Om vi diskuterar fake news exempelvis ska det vara tydligt från början att det är fel och det vet vi på grund av fakta. Det var oklart i början och en del missförstånd uppstod. En del konspirationsteoretiker anslöt sig till gruppen för att driva egna teorier. Då var vi var tvungna att bygga upp ett tydligt och långt regelsystem som fungerar nu.

Mathias Cederholm tycker att människor ska vara på sociala medier och diskutera konspirationsteorier och fake news eftersom det är oftast där man möter dem. Han var mer orolig för några år sedan över internets utveckling och all desinformation och fake news som sprids där. 

– De som ropar högst, är arga eller oroliga hörs och märks mest på sociala medier. Det gör att bilden av vilka människor är eller hur opinionen ser ut är inte pålitlig på sociala medier. Det finns vissa saker som förstärks och andra saker som nästan blir osynliga. Bra krafter och vettiga tänkande människor får mindre genomslag.

Han tar en klimatforskare som skriver på Twitter som exempel. Hen får kanske många troll i kommentarerna. Men även tusen gillaklick. Klicken är den tysta massan. Resultatet blir att klimatforskaren inte känner stödet på samma sätt som när någon skriver arga eller hatiska kommentar. 

– Oftast är trollen koordinerade och ingen stor opinion. Utan en liten organiserad grupp. Det är svårt att begära att en genomsnittlig användare ska kunna se igenom detta. Men det finns en del knep att se igenom de här dreven. 

Hur ska vi göra när ledarskribenter eller politiker sprider desinformation eller konspirationsteorier?

– Jag har inget bra svar och blir själv irriterad. Det är en psykologisk mekanism att vissa frågor eller ämnen uppfattas som att de politiseras på vänster-höger-skalan. Då tar människor parti. Klimatet har blivit laddat på det sättet. Det anses nästan vänster att tro på klimatforskningen. För att inte ses som vänster springer många åt andra hållet. Det är säkert liknande mekanismer åt andra hållet. 

Ett sätt att diskutera de här frågorna är att arbeta med fördjupad kunskap om ett ämne, menar historikern. Det finns mycket forskning om klimatförändringar och hur vi ska bära oss åt.  Ämnet måste bli mindre politiskt laddat. 

– Klimatförändringarna är ett hot både mot människa och natur men diskussionerna om åtgärderna gör att en del människor vägrar ta till sig själva hotbilden. De måste få bättre grundkunskaper i hur vetenskap fungerar. En grundläggande komponent är förståelse för hur vetenskap går till, vad ett forskningsläge är och hur den uppstår.  Det är inte så lätt för en icke-expert att ta till sig vetenskap och analysera. Men det finns olika knep och olika tillvägagångssätt för att tolka forskning. 

Vilka är mekanismerna bakom att fake news eller konspirationsteorier sprids?

– Det är flera olika mekanismer. De ursprungliga avsändarna kan ha motiv som ekonomiska, politiska eller önskan att påverka. Det kan handla om avsiktlig desinformation, men också om människor som verkligen tror på felaktigheterna. Vad gäller de sista, och för mottagare som tror på felaktigheterna, och sedan själva sprider vidare dem, finns flera möjliga förklaringar. Ofta handlar det om en bias, man ”vill” att något ska vara sant eftersom det passar ens egen och ens grupps världsbild, politiska agenda och liknande. Detta gör också att korrigeringar och påpekanden om att något egentligen är fel ofta möts med misstänksamhet eller ovilja. 

Konspirationsteorier har liknande mekanismer, men de är mer utarbetade och bygger i regel på en bredare, och ofta växande, misstänksamhet mot medier, kunskapssamhället, ”etablissemanget”. Kritik mot konspirationsteorin uppfattas ofta som ett angrepp och den som kritiserar uppfattas gärna som ”en del av den stora konspirationen”. 

Konspirationsteoretiker finner ofta en tillfredsställelse i att ha ”genomskådat” något, och ser sig som hjältar i ett slags drama. Att medge för sig själv att någon enstaka felaktighet man trott på är fel, behöver inte vara särskilt svårt. Men om man fallit ordentligt in i ett konspirationsteoretiskt tänkesätt kan det vara riktigt svårt att lämna detta.

Går det att diskutera med någon som tror på konspirationsteorier?

– En fråga som har flera svar. Det går att diskutera med en som tror på konspirationsteorier, men vill du verkligen nå fram är det en diskussion som inte bör ske offentligt, utan i ett mer personligt möte. Det finns guider om hur man bör agera, man når i regel inte fram med angrepp, kritik och liknande utan du måste agera varsamt. Bäst går det om du har byggt upp ett visst förtroende sinsemellan, och sådana här möten tar ofta tid, man ”omvänder” sällan en konspirationsteoretiker genom ett kort samtal.

I mer offentliga miljöer måste man tänka annorlunda. Konspirationsteoretiker är ofta mycket övertygade och ser en eventuell publik som människor de skulle kunna övertala. Och de har ofta suggestiv argumentation och färdigt material på lager, som kan vara svårbedömt för mer ovana i publiken. Risken är att diskussionen blir förvirrad, och att resonemangen får ytterligare spridning. Därför avråds till exempel från att diskutera specifika konspirationsteorier i en skolklass där en elev/flera elever faktiskt tror på dem. Man ska hellre välja några andra konspirationsteorier som exempel.

Möter man konspirationsteoretiker på till exempel sociala medier och vill bemöta så tycker jag att det främsta målet bör vara att ge verktyg till ”publiken”, de som läser exempelvis kommentarsfältet. Skriv vänligt till personen i fråga, men påpeka att du inte tycker påståendena är rimliga och ge bra källor, viktigt att först se till att vara bekant med ämnet, källor som sedan blir en tillgång för de andra som läser. Det är ofta lönlöst att gå i konfrontation, utan lämna sedan diskussionen. Konspirationsteoretikern biter sig gärna fast och borrar ned sig i olika detaljer och kan ofta hålla på väldigt länge.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Prenumerera

https://foreningenbis.com/2023/12/05/de-som-ropar-hogst-marks-mest-pa-sociala-medier/

#bibliotek #bibliotekarier #biblioverse #bisTidskriften #källkritik #LibraryLibrarians #MathiasCederholm #SoledadCartagena

Bli medlem

Kostnad 125 kr för vanlig medlemskap och då ingår dubbelnumret bis 1-2/2024 i medlemskapet 500 kr för stödmedlemskap Betala med Swish Betala enkelt din nya medlemskap med Swish. Fyll i och skicka f…

BiS

Ur innehållet:

  • Politiska hot mot biblioteken
    Numrets panel har tagit sig an frågan om vad som utgör det största hotet mot biblioteken i det lokala sammanhanget. Vi får en inblick i situationen i USA där konservativa kampanjar för att förbjuda vissa böcker. I Irland står frågan om styrning i fokus.
  • “Det är nu mycket oroliga och tragiska tider”
    Den humanitära katastrofen i Gaza upptar mångas tankar just nu. I det här numret får vi en rapport från Västbanken av Ibrahim Jammal från Yafa Cultural Center som bis samarbetade i ett projekt 2014–2015.
  • Klockan klämtar för Ifla
    Under några varma dagar i augusti mötte Emma Karlsson en global organisation i kris och bibliotekarier som brinner för rättvisefrågor.
  • Bokcirkel bakom lås och bom
    Kriminalvårdens utbredda plats- och personalbrist sliter på såväl intagna som anställda. I Umeå har bibliotekets bokcirkel på fängelset blivit ett andrum för deltagarna.
  • Diskussionen om tjänstemannens roll gentemot politiken fortsätter
    Missa inte bis intervju med Torbjörn Nilsson, en av få bibliotekschefer som offentligt har protesterat mot Tidöavtalets angiverilag samt sociologiprofessor Rolf Å Gustafssons historiskt orienterade essä. Hur hamnade vi här?
  • Dessutom kan du läsa en rapport från årets Bokmässa och fler internationella utblickar, krönikor och nyheter!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Prenumerera

https://foreningenbis.com/2023/12/01/biblioteksvarlden-i-nasta-nummer-av-bis/

#barnrätt #bibliotek #bibliotekarier #biblioverse #bis42023 #bisTidskriften #Librarians #Libraries #Library

Bli medlem

Kostnad 125 kr för vanlig medlemskap och då ingår dubbelnumret bis 1-2/2024 i medlemskapet 500 kr för stödmedlemskap Betala med Swish Betala enkelt din nya medlemskap med Swish. Fyll i och skicka f…

BiS