En nödrimmad slut-på-semestern-sonett:

Vi drog båten upp från sjön
och låste sommarhuset
Borta var juninattsljuset
Vi tänkte redan på decembersnön

Den varma julistranden
blev kylig och tom
Av sommarsmultrons rikedom
fanns inget kvar i handen

Livets alla somrar var
karameller i en papersstrut
De smakar sött i munnen

Men snart finns bara smaken kvar
Karamellerna har tagit slut
och sommaren är försvunnen