Jag har varit på festival för första gången på åratal! Såg Sara Parkman, Fever Ray och Aphex Twin. Roligt!
Det var extra kul att få hänga med en av mina äldsta och bästa vänner som jag tyvärr inte träffar så ofta nu. Vi bondade först över vår gemensamma kärlek till Blonde Redhead. Han har hjälpt mig att upptäcka allt från Converge och Wu-Tang till Mogwai och Bach. Vi har varit med om en hel del tillsammans och stöttat varandra genom livets alla vändningar. Men på distans är det alltid lite svårare.

Jag vet inte om "riktiga" AFX-fans skulle hålla med mig, men jag upplever hans breakbeats och digitala glitchljud som något retrofuturistiskt. Eller helt enkelt retro? (Utan någon negativ värdering alltså)

90-talet förespeglade inte en digital framtid, det VAR digital framtid, och en väldigt specifik sådan.

Sen är ju mycket av hans musik inte från 90-talet, men en del av det nyare är ju ändå starkt präglad av det.

@petermedvind Det var så jäkla bra, så häftigt att se Aphex Twin!